De kungliga palatset i Bryssel är kungens bostad och arbetsplats där kungen arbetar dagligen tillsammans med sina anställda. På sitt kontor i Bryssel-palatset tar han emot utländska gäster såsom statschefer och ambassadörer. Förutom kungen och drottningens kontor finns också bland annat: kungens kabinett, generalsekretariatet, civillistan och drottningens sekretariat. De andra medlemmarna av den kungliga familjen har också ett kontor på Brysselpalatset. Slottet har också mottagningsrum där kungen och den kungliga familjen anordnar arbetsmöten, mottagningar, konsert, luncher etc.
Sedan 1965 har Brysselpalatset öppnats upp för allmänheten varje sommar efter landets nationaldagsfirande den 21 juli och hållits öppet fram till september.
Huvudtrappan och vestibulen designades av Alphonse Balat åt Kung Leopold II. Väggarna är ljusa med höga stenpelare. Trappan är gjord av vit marmor och räcket gjord av grön marmor. Det finns stora fönster, förgyllningar och speglar.
Den stora Anti-kammaren kommer från den holländska perioden då norra och södra Nederländerna förenades i ett kungarike efter slaget vid Waterloo. Kung William I kom till tronen då 1815-1830. Den politiska historien är avbildad på gobelängen som pryder rummet.
Empire-rummet ligger i den äldsta delen av palatset. Detta var balsalen för den österrikiska kejsarrepresentanten. Förgyllningen och relieferna föreställer dansande änglar som spelar musik. William I lät bygga ut rummet under sin sin tid som regent. Regnbågarna ovanför speglarna kommer från denna period och är gjorda av Jean-Louis Van Geel. Vid speciella tillfällen placeras en matta i mitten av rummet som gavs till kung Leopold II av Muzaffar al Din Shah av Persien under ett statsbesök i Belgien 1900.
Patrick Corillon arbete “Les Fleurs du Palais Royal” skapades 2004 och har prytt pelarna sedan dess. Det består av 1 krukor som innehåller jord från var och en av landets provinser och staden Bryssel. Varje kruka berättar om legend eller berättelse om blommorna som är de belgiska provinserna och huvudstadens symbol. Iris för Bryssel, vintergröna för Östflandern, primavera för Namur, hyacint för Henegouwen, vallmo för flamländska Brabant, kvastblomma för Limburg, viol för Liège, smörblomma för vallonska Brabant, anemoner för Luxemburg, ljung för Antwerpen och tusensköna för Västflandern.
Rummet användes från börja till att anordna baler konserter och andra ceremonier, än idag används det till det. Kungen brukar ta emot sina ambassadörer här då de ska presentera sina uppgifter för honom.
Goya-rummet har fått sitt namn efter gobelängerna på väggarna som är baserade på målningar av Fransisco de Goya. Det var den spanska drottningen Isabelle II som gav dem till kung Leopold I.
Venedig-trappan renoverades under den senare delen av 1800-talet med översikt av arkitekten Alphonse Balat. De stora oljemålningarna är gjorda av Jean-Baptiste van Moer.
Marmorrummet ligger i den bakre delen av palatset. Det är mest utsmyckat med grön marmor och har porträtt av ryttare. Det här rummet var ursprungligen kung Leopold II matsal. Slottets huvudkök ligger benäget i källaren under Marmorrummet men ugnarna där används inte längre då de är mer än 150 år gamla.
Stora galleriet byggdes under kung Leopold II tid. Detta rum är idealiskt för att servera middagar och ha mottagningar fram till idag. Målningarna i taket är gjorda av Charles-Léon Cardon och representerar dagens olika stunder.
Det här är inte alla rum de som har nämnts då det är ett mycket stort palats med många rum.